Huskurer - nejtack!

2 dagar över tiden och inga känningar...

Får mycket tips om huskurer för att sätta igång det men jag säger bara NEJTACK!

"Spring i trappor". "Putsa fönster", "Gå långa promenader", "Bär tunga saker", mm

Har några vänner som provat just dessa knep. De har:

- Hållit på med tungt trädgårdsarbete
- Burit plattor
- Flyttat betongkrukor
- Möblerat om i huset

Vad har dessa fyra kvinnor gemensamt? Jo, de försökte sätta igång förlossningen och följden blev att när väl förlossningen satte igång hade de inga krafter kvar att mobilisera till att föda barn, så de hade alla en plågsamt lång och utdragen förlossning.

Så jag vilar mycket, kör avslappning och profylax och hoppas att det hela sätter igång av sig självt ändå.

Kom uuuuuuut, bebis!!

Rackarunge!! ;-)

Imorse åkte vi in till KK (=Kvinnokliniken), jag fastandes, i tron att idag blir det kejsarsnitt, och vi får träffa vår lilla sessa!

Två sömnlösa nätter, mycket tankar och känslor.

MEN: Den rackarungen har vänt sig tillbaka!! Nu ligger hon med huvudet neråt igen! Personalen på KK bara gapade och skrattade. Inte var dag en fullgången bebis, efter exakt 40 fullgångna veckor, sprallar runt och slår kullerbyttor i magen!

Men hon blir ju en oxe så hon är envis redan nu, varför inte ställa till med rabalder redan innan man föds? Kan undra vilken entré hon besetämt sig för att göra nu?? ;-) Hon hade i alla fall bestämt sig för att idag skulle det inte ske.

Vi är lättade, mycket lättade, men samtidigt känner vi oss lite snuvade på konfekten, nu var vi ju inställda på att träffa henne IDAG!! Men vi ser ju redan nu vem det är som bestämmer. ;-)

Tack, alla goa cybervänner för ert stöd!! *kraaaaam*

Nu fortsätter vi hålla tummarna för att den lilla stumpan INTE trivs alltför väl i sitt - tydligen - stora utrymme så hon stannar läääänge till.

Det är IDAG du ska födas, lilla gumman!! ;-)

TUMULT!

Tumultartad eftermiddag här... :-( Detta är egentligen inte klokt...

Från att innerligt önskat att förlossningen sätter igång är jag nu plötsligt rädd att den gör det :-(

Var på rutinkontroll hos min barnmorska idag. Hon skulle kolla hjärtljuden, men hittade inte ryggen där den "skulle vara"... Hon såg konfunderad ut och tog mig in i ett rum där ultraljudsapparaten finns. Hon konstaterade då följande:

Min bebis har i vecka 40 valt att VÄNDA sig och ligger nu i SÄTESBJUDNING*!!!!!!!!! :-( :-(

Det där med det rörliga huvudet har jag oroat mig för ett tag, och så blev ju följden detta. :-( Ärligt talat hade jag aldrig trott att jag skulle bli så chockad över ett sånt besked, men å andra sidan hade jag ju aldrig trott att jag skulle få ett sånt besked heller, två dagar innan beräknat förlossningsdatum.

Fick åka in akut till KK, där jag blev emottagen av barnmorska + förlossningsläkare med en gång - vilket visar att de tar det på allvar. Snabbt konstaterade de att jo, där var ju ett huvud upp och en rumpa ner...

Chockad liggandes där på britsen själv fick jag tre alternativ:

1. Vändningsförsök och kanske lyckas = födas vaginalt, eller ej lyckas och förlossning startar/vattnet går/barnet blir stressat = akut kejsarsnitt.

Vändningsförsök innebär risker för barnet, då det är extremt stressande för det(=hjärtövervakning under hela tiden, + en timme före och efter) och detta är ju inte så lyckat i v 40. Det är tydligen bara 50% av alla vändningsförsök som lyckas och jag hörde en tjej som berättade att det var hemskt! Hon fick panik då de skulle göra det, kunde inte andas och mådde illa, och skrek till sist att hon inte ville vara med om det, så de fick avbryta. Då var detta ändå i vecka 36. Mitt försök ska vara på självaste D-day...

2. Planerat
kejsarsnitt (med de risker som det innebär för både mamma och bebis)

3. Föda i sätesbjudning (för en förlossningsrädd och
en bebis som de uppskattar väger över 4 kilo - NOWAY!! Detta alternativ strök jag med en gång. I vissa landsting har de t o m slutat låta förstföderskor föda i säte då det inneburit alltför stora risker för barnet)

Så vad göra?? Jag är helt villrådig och orolig nu. Har ni några råd så får ni väääääldans gärna komma med dem till mig!

Då låg jag där chockad på britsen och fick inte något råd av dem, eftersom de troligen inte får ge några råd åt något av hållen, eftersom alla innebär risker på ett eller annat sätt. Jag valde då vändningsförsök, men nu vete sjutton om jag inte skulle välja kejsarsnitt i alla fall... Imorgon ska jag ringa förlossningen och tala med en förlossningsläkare och så får vi se... Som tur är har min man tagit sig ledigt i två dagar så han ska följa med och vi ska tillsammans ta alla besluten.

*Bebisen ligger med rumpan neråt

Bakom kudden

Min älskling gillar att gräva sig under kuddarna i soffan och sova där. ;-)


Zzzzzzzzzzzzzzz....


Jättesöt och jättetrött! :-)

I en lervälling av tröstlöshet

I "Innan du föder" av Anna Wilsby läser jag följande:

Det kan vara hemskt att gå över tiden! Det är som om man vadar omkring i en lervälling av tröstlöshet. Samtidigt som man är helt övertygad om att barnet aldrig kommer att födas(!)vandrar man omkring med ett ständigt vakande öra inåt: "Var det där ett tecken på att det har börjat?", "Eller det där?", "Vad var det där för bubbel?", "Var det vattnet som gick eller har jag bara kissat på mig!?". Till slut börjar man betrakta all kommunikation med andra människor med visst hat. För att inte tala om telefonen.

Jag har hamnat där!! Jag kännner det! Jag vadar verkligen omkring i "en lervälling av tröstlöshet". Och jag har inte ens gått över tiden!! Jag är tre dagar ifrån beräknat datum... :-/ Varför har jag hamnat där redan?!

Tror att den största orsaken är att de flesta jag haft kontakt med, både live och via nätet och som skulle föda ungefär då jag skulle föda nu har fött sina bebisar (de flesta redan i påskas) så att mitt "mentala datum" har flyttat sig tidigare och inte runt, eller efter mitt beräknade datum.

Just nu är jag övertygad om att jag kommer att vara gravid för alltid...

Magbild, vecka 40!! - Sista?

Nu är jag alltså inne i vecka 40 och hoppas att detta är sista magbilden innan hon tittar ut. Men, man vet ju aldrig...


Jämförelse vecka 4 och vecka 40, och 27 kilo senare... ;-)


Från sidan


- Matte, vad gör du? Jag vill också vara med!! ;-)

Grattis i efterskott, Ludde! ;-)

Life goes on... Ingen bebis än här ;-)

Den 16 april fyllde min äldste hund 3 år och jag missade att sätta in ett grattis till honom här... Sicken matte han har, va? ;-) Men han fick extra mycket gott och extra mycket mys och gos, så jag glömde inte bort honom på hans stora dag. :-D


Min älskade treåring!! :-)

Igår var jag på ett ilsket humör, dels av frustration, dels av irritation över att jag inte fick rätt på en hemsida som jag hade tänkt göra. Hemsideprojektet är härmed nedlagt, jag tror inte det är hälsosamt såhär dagarna innan förlossningen att sitta och bli så arg på sig själv ;-) Det visade ju sig också att min irritation som jag hade över mig själv skulle jag istället haft över tekniken, det var nämligen den det var fel på och inte min tankeförmåga. :-)

Sambon och hans kompis som hem igår med en videofilm och en stor godispåse, och då släppte irritationen något ;-) Hihi


Vi såg denna film. Någon som sett den? Jag rekommenderar den INTE. Den hade fått väldigt bra kritik, men vi tyckte att den innehöll alldeles för mycket våld, och blodiga onödigt detaljrika närbilder på offer... Usch!!

Nåja, godiset var gott i alla fall ;-)


Här är mina älsklingar, de var hos frisören i veckan. Elvis blev badad, borstad och fönad, Ludde blev nerklippt, eftersom han har så tjock päls att han helt enkelt inte står ut ifall den inte klipps ner.

Två söta små pojkar! :-)

Igår var jag o Ulf o min kompis Maria på restaurang. Vi stod i kö eftersom vi var där under de hektiska lunchtimmarna.

Framför oss stod två små pojkar med sina föräldrar. De nådde mig till naveln båda två. Den ena ställde sig jättenära magen och tittade storögt på den, och sedan upp på mig:

- Du har en bebis i magen!
- Ja, det har jag! svarade jag
- Bebisen är hungrig, du måste äta så den får mat.
- Ja, den är nog lika hungrig som jag, sa jag
- När du äter så kommer maten ner i magen och då sitter bebisen där och äter maten, sa han och visade hur bebisen satt där och gnagade på maten ;-)
- Ja, sa jag och skrattade, det gör den.

Sen tittade han på magen igen, och upp på mig:
- Din mage är jäääääääättestor! Din bebis kommer nog ut snart!
- Ja, det får vi hoppas, den kommer nog vilken dag som helst, sa jag. Kanske idag, eller imorgon, eller dagen efter det?

Då tog hans bror till orda:
- Den kommer nog om en månad! sa han och skrattade

- Det får vi inte hoppas, sa jag. Då blir den kanske såhäääär stor! fortsatte jag och höll händerna en meter ifrån varandra, sen skrattade vi allihop, även deras föräldrar! ;-)

Vilka små guldklimpar, så söta de var!! :-D

Lite frågor och svar

Fick ett mail med lite frågor från S i Stockholm :-) Tycker att sånt är kul, så självklart måste jag svara på dem. :-) Kan vara ett bra och kul tidsfördriv så jag inte bara sitter och väntar på att förlossningen ska sätta igång. Hihi...


1. VAD HETER DU?
Sissi (Cecilia Helena).

2. VAD ÄR DET FÖR FÄRG PÅ BYXORNA DU HAR PÅ DIG?
Inte så mycket som går på mig nu, över magen, så jag har ett par nougatfärgade mysbyxor. ;-)

3. VAD LYSSNAR DU PÅ JUST NU?
Lite sköna lugna låtar som är avkopplande. Just nu Leo Sawyer med "When I need you", gammal klassiker :-)

4. VAD GJORDE DU IGÅR KVÄLL?
Tittade på en DVD-film (Galaxy Request), gosade med vovvarna och maken, åt mat och senare våfflor som var gjorda på vårt nya våffeljärn. :-) Och såklart kände efter tecken ifall det inte var så att förlossninge var på gång. Hihi...

5. VAD VAR DET SENASTE DU ÅT?
Det var frukost: Lättyoughurt med jordgubb och citron (älskar de syrliga sorterna), smörgås med ost och med kokt skinka.

6. HUR ÄR VÄDRET HOS DIG JUST NU?
Det är inte så jättekallt, men lite molnigt.

7. DEN SENASTE PERSONEN DU TALADE I TELEFONEN MED
Det var med min pappa.

8. DET FÖRSTA DU LÄGGER MÄRKE TILL HOS DET MOTSATTA KÖNET?
Händerna och ögonen. Leendet och tänderna också.

9. GILLAR DU PERSONEN SOM SKICKADE DETTA TILL DIG?
Ja, hon är en go tjej och jag är så glad för hennes skull just nu!:-D

10. HUR MÅR DU IDAG?
Jag är trött... Ännu en jobbig natt. Men glädjer mig ändå åt bebis i magen, mina goa vovvar och min älskade livskamrat. :-)

11. VILKEN ÄR DIN FAVORITDRYCK?
Bravo apelsinjuice, både kylskåpskall och frusen. Annars är det iskallt vatten också! Mums!

12. FAVORIT ALKOHOLBASERAD DRYCK?
Franska halvtorra vita viner.

13. FAVORITSPORT?
Sport och sport... Jag som har lätt för att stressa gillar att varva ner med yoga och qi gong. Och så min nyupptäckta favorit: vattengympan! :-) Men att titta på sport gillar jag inte alls.

14. HÅRFÄRG
Cendré, lite röd ton i, men brukar ha slingor. Förr färgade jag alltid det rött, men det håller så dåligt i mitt hår, så det blir oftast ljusa slingor.

15. ÖGONFÄRG?
Gröna med lite stänk av blått i.

16. SOLUPPGÅNG ELLER SOLNEDGÅNG?
Solnedgång, då är jag ju vaken. ;-)

17. SYSKON OCH DERAS ÅLDER?
Maria, 40 år

18. FAVORITMÅNAD?
Maj... Då har våren kommit och man har hela sommaren framför sig. :-)

19. FAVORITMAT?
Har varit väldigt mycket husmanskost under graviditeten, men annars gillar jag italiensk plockmat.

20. SISTA FILMEN DU SÅG?
På bio var det Crash - otroligt stark film!!

21. FAVORIT DAG PÅ VECKAN?
Lördag.

22. FAVORITHOBBY?
Fotografera och min älskade hundar!

23. ÄR DU FÖR BLYG FÖR ATT BJUDA UT NÅGON?
Nej, det tror jag inte, men jag har nog aldrig hunnit göra det. De har hunnit före ;-)

24. FAVORITLÅT (ar)?
Just nu är det Bachs Air ;-) (=Beppes gonattvisa). För tillfället har jag väldigt svårt för "poppiga låtar", jag tror att det är för att jag behöver lugnet.

25. SOMMAR ELLER VINTER?
Sommar - helt klart! Det är mycket lättare att leva då! :-)

26. KRAMAR ELLER KYSSAR?
Måste jag välja? Då är det kramar i så fall. De är en fin tröst. Men kyssar vill jag inte vara utan heller.

27. FÖRHÅLLANDE ELLER ONE-NIGHTSTANDS?
Förhållande, självklart! Tvåsamhet. :-)

28. CHOKLAD ELLER VANILJ?
Choklad.

29. HUR BOR DU OCH MED VEM/VILKA?
I Malmö, 5 minuters promenad ner till havet i en trea på 96 kvm tillsammans med älskad man och två hundar. Snart vårt lilla kärleksbarn också. :-)

30. VAD LÄSER DU FÖR BÖCKER?
Just nu är jag väldigt inriktad på bebis och förlossning så jag håller på med fyra böcker, varav jag köpt två och fått låna två :-) :



Jättebra allihop, och jag rekommenderar dem varmt till kvinnor som är i samma sits som jag. ;-)

31. HUR SER DIN MUSMATTA UT??
En inflyttningspresent :-) En blå som ser ut som en persisk matta, fin :-)

32. FAVORITSPEL?
Jag och spel... Är inte så glad för spel, fast jag gillar ju Pictionary, förstås! Gillar då man tävlar mot varandra i grupp, inte enskilt.

33. KAN DU NUDDA DIN NÄSA MED TUNGAN?
Nej, för kort tunga eller för lång näsa? ;-)

34. KAN DU KORSA ETT ÖGA ÅT GÅNGEN?
Nej, hu det låter ju läskigt att kunna.

35. ÄR DU ROMANTISK?
Nja... Både och... Rätt realistisk också.

36. SKULLE DU SÄGA SJÄLV ATT DU ÄR LYCKLIG?
Ja, väldigt lycklig!

37. VAD SKA DU GÖRA IMORGON?
Trodde att jag skulle ut och fika med en tjej, men det verkar som om hon är på förlossningen nu, så det blir en lugn dag hemma tror jag.

38. VAD ÄR KLOCKAN NÄR DU SVARAR PÅ DETTA?
12.12 just nu.

39. SKRIVER DU DAGBOK?
Jag bloggar, och skriver vissa tankar i böcker. Har ett stort behov av att skriva.

Vecka 40...

Idag har jag gått in i vecka 40. Vecka 40!! Fniss... känns helt otroligt! Både jag och mannen min kan bli lite fnissiga då vi tänker på det, att vi snart har en liten sessa att titta på och gosa med och fashineras av.

Men när kommer hon?? Vill att hon ska komma nu.

Har så många illustrationer och idéer i skallen om vad jag vill/skulle kunna rita i samband med detta, men jag kan ju inte rita nu... Har svårt för att hålla i en penna p g a vattnet och carpaltunnelsyndromet. Tyvärr... :-(

Det finns ju en teori om att när man är riktigt trött på det, då sätter förlossningen igång. Så då är det alltså okej att gnälla nu i vecka 40? Fastän jag är så himla glad att hon finns där i magen på mig.

Jag är i alla fall rejält trött på de sömnlösa nätterna. Vaknar ständigt av värkande och svullna händer och fingrar som jag knappt kan röra, och det kvittar vilken sida jag ligger på (på rygg kan jag inte ligga, då får jag knappt luft och pulsen börjar stiga eftersom bebisen trycker på stora kroppspulsådern) för hon sparkar och bökar och har sig, för hon vill helst att jag ska stå upp eller sitta upp... Hon trivs inte när jag ligger på sidan. Men lilla vän, jag måste ju sooooova!!

8 dagar...

Jag drömde om HENNE inatt... Hon fanns hos oss och hon log sitt första leende. Vilken härlig känsla! Jag längtar efter vår lilla bebis och önskar att hon snart kommer ut!

Jag är så trött på att ligga sömnlös om nätterna, ibland i flera timmar i sträck. Jag vaknar av mina värkande fingrar och kan knappt röra mig... Joho, jag vet, när bebis kommer så blir det inte mycket nattsömn, men då har jag ju en liten att amma eller trösta. Nu ligger jag mest och stirrar i taket och hur kul är det??

Igår blev skötbordet klart - äntligen. Min man (min man... min make... vad ovant det låter... inte längre sambo... Hihi) - som av många kallats en hybrid av Martin Timell och McGyver - har gjort en egen konstruktion som han/vi tror är bättre än ett vanligt skötbord, nämligen av en köksstomme som vi inhandlat på Ikea, på det fastskruvat en köksbänk från ett byggvaruhus. Känns stabilt och bra. :-)

Någon sa att man känner sig ofta olustig några dagar innan det är dags att föda... Då lär det dröja. Jag är på oförskämt bra humör och kommer på mig själv med att gå runt och tralla och sjunga. Jag får nog ta och sluta med det och försöka bli lite grinig och surmulen, kanske kommer hon då???

Besök hos barnmorskan idag...

Idag var det dags för barnmorskebesök igen...

Återigen hade jag "växt till mig", som hon uttryckte det... :-/ Såpass att hon sa att hon sa att hon hoppades att jag skulle föda snart. Min mage är nämligen 40 cm i sf-mått*. För er som inte vet kan jag berätta att det betyder att min mage är ovanligt (men inte onormalt) stor! Det är väldigt många som inte kommer upp i 40 innan de föder... 40 cm är en bit över den övre "normalgränsen".

MEN: huvudet är fortfarande rörligt, så det är varken ruckbart eller fixerat (det vanliga är att bebisen är fixerad flera veckor innan "leverans" på en förstföderska - men det är ingen FEL att det inte fixerar sig heller, men det brukar vara ett tecken på att barnet är redo att födas)

Jag hoppas att jag inte kommer att gå över tiden - det vill jag inte, trots min förlossningsrädsla. Det känns som om jag känner mig redo nu.

* Med ett vanligt måttband mäts avståndet mellan blygdbenet (symfysen) och livmoderns överkant (fundus). Värdet ritas på ett sk gravidogram så att man kan följa utvecklingen på en kurva (eller rättare sagt TRE kurvur, en nedre normalkurva, en normalkurva och en övre normalkurva). Om tillväxten någorlunda bildar en kurva på gravidogrammets så är det oftast ett tecken på att graviditeten utvecklas normalt och att barnet växer som det ska.

Magbild, vecka 39

Vecka 39, 15 apr - 21 apr 2006

Kroppen: Barnmorskan kontrollerar nu om barnets huvud är fixerat. När barnet slutgiltigt har lagt sig med huvudet nedåt är först huvudet rörligt (R), sedan brukar det gå över till att bli ruckbart (Ru). Slutligen fixeras huvudet (F) vilket kan kan göra lite ont just som det sker, det kan kännas som något stort och hårt surrat sig fast i bäckengången. Man kan också känna som ilningar i slidan och neråt benen vilka beror på att barnet kommer åt nerver när det vrider sig ned i bäckenet.

Kroppen har förberett sig, livmodertappen har mognat och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma i små omgångar och vissa märker inte ens av den.

Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältingssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.


De senaste dagarna har jag riktigt sett att magen sjunkit ner och andra har sett det, och kommenterat det. Har dessutom haft ont vid bäcken och blygben.

Sen känns det som om bebisfröken har satt på sig huggtänder och biter mig i urinblåsan och urinröret emellanåt.(Aj!) Så nu är det säkert på gång inom den närmaste månaden eller så. ;-)


Mamma sa idag att jag ser ut som en elefant... Hrm... Jovisst är magen stor, men SÅÅÅ stor?? Nåja... Jag är lycklig i alla fall och längtar efter mitt lilla troll i magen (även om jag fortfarande har rampfeber inför förlossningen...)

14 dagar kvar!!!!!

Ojojoj... Nu är det 14 dagar kvar, vilket i praktiken betyder att det kan hända närsomhelst nu! Gaaaaaaahhhh! 92% av alla förlossningar sker inom tidsintervallet två veckor innan och två veckor efter beräknad förlossning.

I veckan har det varit många "avsked": rygg-gympan, vattengympan x 2 (både KK´s egen mot foglossningen och den som är mer förlossningsförberedande i privat regi). Jag får inte gå efter vecka 38, så jag fick avsluta allt i veckan. Det är inte utan känslor jag hör: "Lycka till!", ""Hejdå, lycka till med allt!", "Då är du mamma närsomhelst!". På bokcirkeln i onsdags var det liknande: "Då ses vi inte förrän du blivit mamma, lycka till med allt!"...

Alla dessa avsked har gjort att det känns ännu närmare nu. Mina känslor nu är helt omtumlande.. Glädje, nervositet, kallsvett emellanåt, nervpirr, skräckblandad förtjusning, spänning. Emellanåt känner jag mig väldigt glad, i nästa minut deppig... Det pendlar verkligen. Men är helt normalt har jag förstått genom böcker och andra gravida vänner.

Nu har jag gått på gravidyoga, vattengympa, Mathildagruppen, profylaxkurs, lyssnar på avslappningsband och jobbar med målbilder... HOPPAS att jag har mycket nytta av det under förlossningen.

Jag har hyrt TENS-apparat och idag testade vi det. Jag hoppas få hjälp under värkarbetet av denna lilla apparat som rekommenderas av barnmorskor eftersom man inte åker in lika snabbt på förlossningen då man har hjälp av TENS:en.


Här är den lilla apparat som jag hoppas bli hjälpt av.

Förresten: Någon som vet hur man ska öva med den hemma, förutom att testa hur den funkar, lära sig alla rattar och trådar mm? Någon sa att man skulle prova lite varje dag för att "vänja sig". Tar tacksamt emot tips!!

TACK!!!!!!!

Vill tacka er alla för alla grattis vi fått efter vårt giftermål!! :-) Så många goa vänner man kan stöta på här i cyberrymden!! :-) Jag blir så glad och rörd över era fina ord!! Sötnosar är ni allihop!!

Snart kommer jag att lägga in bilder från då vi var hos proffsfotografen och tog lite bröllopsbilder! ;-) Ska bara scanna in dem först...

Angående namn på vårt lilla mirakel i magen, det var roligt att höra era tycken och smak. :-) Jag trodde att Elin skulle "vinna" (det var min favorit från början), men såhär blev det:

1. Signe (10 röster)
2. Linnea (8 röster)
3. Elin (4 röster)
4. Lina (3 röster)
5. Linn (2 röster)

Ulf (blivande pappan) röstar också på Signe (efter hans älskade mormor) och jag på Linn, fast börjar tycka mer och mer om Signe också... Men vi får se vad hon liknar för något :-) Det kanske blir en Ulla-Greta! ;-) (fast det hoppas jag inte... hihi)

Till sist vill jag tacka min GOOOOA vän Marie, som skickade oss en bröllopspresent! Vad goooo du är, vännen! TUSEN TACK! Vi blev jätteglada!!


Här är den fina presenten: Jättefin värmeljusstake, godishjärtan och doftpåse. :-)

Vi har gift oss!!! :-)

I lördags, den 8/4, hade vi bjudit hem min och Ulfs familj på födelsedagsfest för Ulf. De kom "intet ont anande" med presenter till Ulf, och vi låtsades som ingenting (fast jag var helt stressad inombords) tills vigselförrättaren klev in genom dörren, brudbuketten kom fram och jag började fälla några tårar. ;-)

De blev glada, överraskade och chockade alla som var här! :-) Vi hade inte berättat för någon så det var en överraskning för både släkt och vänner (Som vi sedan meddelade genom en bild via mms ;-) )


Själva vigselakten är igång. En rödgråten brud ;-)


Tagna av studens allvar, tårar på kinden.




Det var omöjligt att hålla tillbaka tårarna ;-)


Vi får vårt vigselbevis! :-)


LYCKA!! :-)


En lycklig nybliven fru! :-)


Givetvis måste magen med på ett hörn! ;-)

Vi hade valt att vigselförrättaren Lilian skulle läsa texten ur "Av längtan till dig" av Åsa Jinder och Jan Krantz. Den är så otroligt vacker och speglar hur vi känner för varandra, vi två som träffats "på äldre dar". :-) För er som händelsevis missat den kommer den här:

Av längtan till dig

I en evighet levde jag som om du inte fanns
I alla drömmar var du ändå nära
så underbart nära
Och jag trodde jag fann dig
men du var någon annanstans
Varenda gång jag funnit någon
så såg jag att drömmen inte var sann

Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig
För jag trodde att du fanns och väntade mig
Alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött
För att möta den vackraste människa jag någonsin mött

Det var enkelt och vackert
du sa att du väntat mig
Jag kunde ana att det fanns en himmel
på jorden jag såg den
Och du bad mig leva
mitt liv alltid nära dig
Jag följde dina steg och allt jag någonsin
drömt om fanns där för mig

Det finns ingen som lockat
mitt hjärta så underbart
Med all din ömhet får du sorg och smärta
att sakta försvinna
Alla skuggor,
allt mörker som förr var uppenbart
Det skingras, och tillsammans ser vi ljuset,
som stiger med solens fart

Det var en underbar dag och det känns så ovant att numera säga "min man", "min make" och bli kallad FRU! :-D Men härligt!

Rösta på namn!

Tänkte att det kunde vara kul att lägga ut några av våra/mina/sambons namnförslag till den lilla här och höra vad ni tycker?? Sen får vi givetvis se vad hon klär i för namn då vi ser henne live! :-D

Här är de:

- Linnea
- Lina
- Linn
- Signe
- Jill
- Elin

Grattis min älskade sambo!

Grattis till min underbare, rolige, sprallige, snälle, goa, omtänksamme, känslosamme, ordentlige, ambitiöse, charmige sambo!

Puss och kram på 44-årsdagen! :-)

Lite som du!

Jag är allergisk mot allt vad dokusåpor och amerikanska serier heter. Dessutom allergisk mot att följa en serie vecka efter vecka.

Det finns inte någon regel utan undantag förstås, och den heter "Lite som du". Den ser vi varje söndag! :-)


Superknäppt, dysfunktionella människor med sociala störningar. Sånt älskar jag! :-D


På andra plats ligger Coupling. :-) Denna serie följer jag inte, men ser så fort jag ser att den ska komma. :-)

Söt kommentar!

Igår var vi och hälsade på vänner som har en son som är 2½ år. Han var väldigt fashinerad av den stora magen och frågade flera gånger var bebisen var, om den var därinne. Efter någon timme tog tålamodet slut:

- Snälla mamma, kan vi inte öppna magen så att vi får titta på bebisen?

:-D Gulligt!