Oro igen!!

Denna ständiga oro... :-(

Pratade med en kompis idag som är gravid i vecka 23... Hon och hennes man har också försökt få barn i flera år. Det var så skönt att höra att det är fler än jag som är så orolig. Vi konstaterade att det nog beror på att vi längtat såhär länge, och även haft missfall. Vi tar liksom ingenting för givet. De jag känner som är orolig har varit i precis samma sits som jag: försökt ett tag och är några år över 30...

Igår på kvällen vid 18-tiden kom jag att tänka på att jag inte känt henne i magen på hela dagen. Jag provade att dricka flera glas isvatten, la mig ner och buffade på magen rejält. Kände några hårda delar i magen (=bebis) och rörde dem = INGET GENSVAR :-(

Jag testade att äta FYRA apelsiner. En brukar få henne att dansa i magen. = INGET GENSVAR :-(

Jag la mig ner på rygg, och höger sida, vänster sida (en stund på varje) eftersom hon brukar vakna då och sparka till för att antagligen ligga bekvämare eller säga till mig att jag ska ändra liggställning. = INGET GENSVAR :-(

Vid 21-tiden var jag så orolig och hade provat "allt" utan något gensvar eller tendens till liv i magen, så jag kände att jag inte kunde fokusera på något annat och började gråta.

Goa sambon ringde till KK, jag kunde inte för jag grät hela tiden. De sa åt oss att komma in med en gång. De såg att jag var helt ifrån mig och de kramade om mig, jättegulligt! Och då grät jag bara ännu mer...

Fick lägga mig ner på en brits och fick tagit CTG-kurva (=apparat som registrerar bebisars hjärtljud. Fästs på mammans mage). Det tog ca en halvtimme. Det var en härlig känsla att höra hennes hjärta!! :-) Sen fick vi vänta på förlossningsläkaren som skulle läsa kurvan och ge oss vidare besked. Hon var på operation så det blev en låååååång väntan! Stackars sambon var så trött efter all sovrumsrenovering och tidiga morgnar att han somnade. Till sist kom hon i alla fall och sa att hjärtkurvan såg jättebra ut. Vi kom inte hem förrän vid 00.30, och det tog en halvtimme att hittar parkering här utanför. Pust!!

Efter att inte ha känt några fosterrörelser ska man komma tillbaka dagen efter på blodflödeskontroll. Så jag har varit på KK idag också. Det kollar de med hjälp av ultaljud. Hon som tog det var jättegullig och fastän det inte var meningen fick jag med mig tre foton hem på henne! :-) HURRA! Det var så mysigt att se henne igen, lilla sessan! Hon tog två foton på hennes fot ;-) Sen frågade jag om jag kunde få en bild på hennes profil också och ta hem och visa hennes pappa. Och det fick jag.



Här är "fossingen" från sidan ;-) Den är hela 7 cm lång från häl till stortå!!! (Hon mätte den på skoj) Jag tycker det låter jättestort!



Här är lilla underverket!! :-) Hon har fått pappas näsa ser vi! *fniss* Hon kommer ändå att vara världens sötaste bebis, det vet vi redan. :-D

Såg att hon hade vänt sig och lagt sig med huvudet neråt igen. :-) Kanske var det det som gjorde att hon inte rörde sig igår, det var tillräckligt ansträngande att vända sig, så då fick hon allt vila en dag :-)

Idag har det varit full fart i magen igen. :-) Nu får hon minsann ta och vara aktiv i magen varje dag fram tills hon föds. ;-)