UAAAHHH... denna ständiga oro!
Såhär känner jag mig ibland - och just nu! (Bild från i somras - då det var varmt och gott ute!)
Igår var jag hos barnmorskan. Fick reda på att jag är bärare av GBS (Grupp B Streptokocker). Aha, detta hade jag inte hört talas om? Hon sa snabbt till mig
"Nu får många gravida mammor panik då de hör detta, men det är ingen fara, du får bara en pencillinspruta innan förlossningen!"
Jag var lugnad, men kollade sedan på nätet.... Usch! Det visade sig finnas allvarliga risker med GBS. Bl a kan det leda till för tidig vattenavgång, vilket i sin tur leder till att bäbis kan bli smittad i magen och dö! Fanns en hel del på nätet som förlorat sina barn väldigt sent i graviditeten just p g a GBS. Barn som dör redan i magen, eller några dagar efter förlossningen. Andra risker är att barnet kan födas för tidigt (och också bli smittat) och att mamman kan få hög feber vid förlossningen vilket också kan leda till komplikationer. Usch!!
Suck... Detta bidrar ju inte direkt till att mildra min oro inför förlossningen.
Det sjuka är att ca 30% av alla vuxna individer är bärare av dessa streptokocker - så också gravida kvinnor. Och det är inte standard att ta denna odling för att kolla. Så jag kanske ändå har tur som vet om det?
Varför är jag så orolig? Det har självklart många orsaker...
- Jag är nog en rätt orolig och känslosam själ överhuvudtaget
- Bäbisen har inte kommit till mig lätt... Jag har tidigare gått på utredningar p g a ofrivillig barnlöshet då jag och min fd försökte få barn i 2,5 år. Har gråtit många tårar över varför inte jag kan bli mamma.
- Jag är 36 år och jag vet att tiden tickar på
- Jag hade tidigare ett missfall i somras, som blev en riktig ögonöppnare för mig hur lätt jag kan förlora det lilla knyte som fanns i min mage
- Jag har redan fått så många kärlekskänslor för Lillan i magen!
Nu försöker jag låta bli att tänka på det, att inte ha det annat än i bakhuvudet och veta att jag måste upplysa om det ifall något skulle hända. Att känna efter extra efter tecken på för tidig förlossning, t ex sammandragningar.
Men det är svåååårt att inte oroa sig!
2 Comments:
Hej
Har läst lite från och till i din blogg,och tycker det är roligt att få läsa om din graviditet!
Är själv mamma till 2 små barn på 4 år resp. 6mån.! =)
Men just idag så bestämde jag mig för att lägga en liten kommentar..
Av de anledningen att i min senaste graviditet så fick jag oxå reda på att jag bar på GBS,inget kul besked och precis som dig så lusläste jag allt jag kom över och blev bara mer och mer orolig för varje dag!
Så det du skrev skulle lika gärna kunna vara jag..
För att försöka trösta lite så kan jag säga så,att eftersom både du och personalen på förlossningen vet om din infektion så kommer det gå BRA!
Var det jag fick höra alla ggr jag ringde och pratade med min Bm!
Jag fick penicillin dropp i samband med förlossnigen och lillgumman klarade sig fint!
Minsta lilla antydan du märker nåt om vattenavgång så kontakta bara förlossnigen så dom får kolla dig,för säkerhets skull..jag var in många många gånger bara för min oro,och ville ha koll på bebisen!
Ursäkta att jag svamlar iväg lite.. =)
Hoppas i alla fall att din oro kan lindras lite,sänder tankar till dig eftersom jag vet hur det känns med gnagande oro!
Kraaam//Maja
Jag kan inte bidra med annat än massor av varma tankar och förhoppningar om att du ska få allt du behöver för att bli lugnad! Och naturligtvis för att allt ska gå bra, på alla sätt och med er alla tre. Stor kram!
Skicka en kommentar
<< Home