måndag, maj 29, 2006

Hipp, hipp HURRA!!!

...för mig idag. :-D

Jag fyller år idag, alltså...

Denna tystnad på min blogg... Jag trodde aldrig att amningen skulle ta så mycket tid och energi av mig som den gör. 14 dagar har gått och jag har fortfarande stora problem och jag hinner inte sitta här knappt. Det är inget fel på tillgången på mjölken, men ett gråtande barn, såriga och blödande bröstvårtor och en tjej som inte vill ta ordentliga tag, vilket leder till att det gör djävulskt ont varje gång hon ska ammas, gör mig ledsen och stressad. Hon är vaken 7-8 timmar varje natt i sträck. Tar inte igen detta dagtid då hon är vaken rätt mycket då också. Aldrig trodde jag att det skulle vara så himla stressande att amningen inte funkar, men inte så konstigt, egentligen, då man inte kan ge sitt barn mat - det är ju så grundläggande.

Därav tystnaden...

Imorgon börjar min man jobba och jag fasar verkligen för det - hur ska det gå alla vaknätter och på dagarna då jag fått avlastning? Jag trodde att amningen skulle lösa sig innan han började jobba...

9 Comments:

At 3:07 em, Blogger Malin E said...

Jag hade oxå problem med amningen jag och hade oxå såriga och onda bröstvårtor.Inte alls som jag hade väntat mig när första bebisen kom.Köp en amningsnapp, den är verkligen GULD värd och du kan amma och det blir ändå bättre även om du får använda en sådan napp.Jag kunde inte vara utan den eftersom Amanda sög snett eller hur man ska säga.Hon fick inte heller till det liksom och det var hemskt och gjorde ont så man ville skrika rakt ut varenda gång.Men det gick fort över med amningsnappen och läkte så att det blev bättre sen. Själv ammade jag bara 2 månader för jag hade dåligt med mjölk men amningsnappen hade jag ofta hjälp av kan jag säga.Man kan ju inte pina sig hurlänge som helst, det ska ju va mysigt att amma och inget man ska bäva och ha så ont av tycker jag.Och det blir mysigt även om man har en liten amningsnapp till hjälp!


Hoppas det löser sig och blir bättre!
Kramsi MAlin

 
At 3:19 em, Anonymous Anonym said...

Hej !!

Jag vet att det kan vara väldigt jobbigt innan ammningen kommer i gång. Men när jag beslutade mig för att ge min lilla tjej flaskan så har det gått helt perfekt. Hon blev nöjd och belåten. Det resulterade i att även jag blev det fastän jag inte kunde amma. Då kunde ju hennes pappa även få ta del av dom mysiga matstunderna. ( jag kämpade i 8 veckor, så jag tyckte det var länge nog. Hoppas det löser sig till det bästa. Kram Maria P

 
At 5:06 em, Blogger huldra said...

Grattis på födelsedagen och hoppas att amningen löser sig för er! :-/ Har tyvärr inga bra tips att dela med mig av eftersom jag inte har någon erfarenhet själv. Dessutom gissar jag att du redan har fått din beskärda del kanske... Försök inte längre än du vill själv! :)

 
At 5:24 em, Anonymous Anonym said...

STORT GRATTIS på födelsedagen :)

Hoppas så för din och lilltjejens skull att amningen kommer igång snart. Annars kanske det är bättre att vänja henne vid flaska så att ni får in lite rutiner på det där med matandet. Svårt är det, jag vet och amning tar väldigt mycket på kroppen, lämnar en mer eller mindre helt urlakad.

KRAM!

 
At 8:03 em, Blogger hanna said...

Stort grattis Sissi! Måste bara hålla med föregående talare. Jag kör med amningsnapp och det funkar klockrent! Inte ont och inget gnöl och inga tårar. Grymt bra!

 
At 9:55 em, Anonymous Anonym said...

hipp hipp hurra för söta dig <3 grattis hjärtat! hoppas att du har haft en fin dag :o) usch vad jobbigt att det inte fungerar så bra med amningen, hoppas att det blir bättre snart, håller tummarna! STORA KRAMAR!

 
At 7:34 em, Blogger Snäckan said...

Stort grattis till dig!

 
At 7:53 em, Anonymous Anonym said...

Ett stort grattis i efterskott!

 
At 5:40 em, Anonymous Anonym said...

Läst din förlossningeberättlese - jisses vilket jobb du gjort!

Om det är nån tröst så har jag också haft det djävulskt jobbigt med amningen. Gråtit många tårar nästan varje dag. Haft mjölkstockning tre gånger varav nu senast (släppte igår) i båda brösten samtidigt. Såren är nu på läkningsvägen men Filip tar bara ena bröstet rätt så det andra är en pina varje gång.

Jag har tänkt på dig och att du tog hjälp av amningsexperter. Bra jobbat - själv har jag varit för nere och för trött för att ens göra det. Har funderat mycket på pump, flaska och ersättning.

Jag hoppas att det går bra att vara ensam hemma med skatten och att du orkar härda ut med amningen. Aldrig hade jag heller kunnat gissa hur mycket känslor och prestationsångest som kunde rymmas i 'amning' Det sägs att det tar i snitt två månader innan det funkar. Både en tröst och en tuff sanning.

Nu är det nån som gastar här.
Massa kramar

 

Skicka en kommentar

<< Home